De bästa idéerna är sällan dem som man tänker fram. De dyker ofta upp av en slump och ofta behöver man umgås med dem en stund innan man fattar hur fantastiska de är. Så var det med det bokprojekt som jag drog igång med min son Calles klass 3A i Österskärsskolan i september 2016. Under resans gång gick det för mig från att vara ”en rolig grej” till att bli ett fantastiskt exempel på upplevelsebaserat lärande. Projektet väckte en större lust och engagemang hos både barn och vuxna än jag hade kunnat föreställa mig. Inte minst märkte jag det hos mitt eget barn, som både började läsa och skriva med större glädje än tidigare.

Så hur dök idén upp egentligen? Jo, den föddes i våras när jag besökte dåvarande klass 2A för att prata om hur det är att jobba som författare. Vid något tillfälle i samtalet uttryckte ett av barnen att hen också skulle vilja skriva en bok. Orden kittlade något i mig och någon vecka senare hörde jag av mig till klassläraren Jessica Abelsted och frågade om vi skulle göra en bok tillsammans. ”Självklart”, svarade hon och vi bestämde att vi skulle sätta igång efter sommarlovet.

Vi börjar med en ram och kreativitet

När höstterminen drog igång skapade jag och Jessica en ram för projektet. Vi valde temat ”En dag i framtiden” där instruktionen till barnen var att skriva om hur en dag i framtiden skulle kunna se ut. Men innan själva jobbet med att skriva inleddes besökte jag klassen igen för att prata om kreativitet. Jag berättade att alla människor kan skriva och hitta på, men att man kan behöva hitta sitt eget sätt för att kittla igång kreativiteten och fånga sina idéer. Vi gjorde några lekfulla övningar som tydligt visade att kreativiteten inte var någon bristvara bland barnen.

Med mig till klassrummet hade jag också en påse runda, mjuka stenar som jag några veckor tidigare hade plockat på en strand på södra Kreta. Och nu var inte det här vilka stenar som helst: de var kreativitetsstenar. Om man kände att man hade svårt att ta sig vidare med sin berättelse kunde man ta en sten och sitta och hålla den i handen en stund och vänta på att nya idéer skulle dyka upp.

Berättelsekarta

Därefter inleddes barnens arbete med berättelserna och till stöd i arbetet använde de en berättelsekarta. Jessica handledde barnen under resans gång och en viktig del var att hjälpa barnen att ge varandra positiv feedback. Här handlade det om att hitta det som var positivt i kompisens text och att ställa nyfikna frågor kring saker som de önskar att kompisen skulle utveckla vidare.

När barnen kommit en bit på väg i sitt skrivande besökte jag klassen igen. Den här gången delade jag med mig av knep för att göra berättelsen ännu bättre. För att det skulle bli enkelt att förstå använde jag mig av storytelling för att bland annat illustrera ”gestaltning”:

”Peter skyndade sig fram när han såg att Lena hade ramlat. Det gjorde ont på hennes knä och tårarna rann ner för hennes kinder. Peter satte sig ner bredvid Lena och klappade henne på ryggen ända tills hon slutade gråta.”

Vad fick vi veta om Peter? Hur är Peter som person? Snäll och omtänksam tyckte barnen.

När jag såg hur oerhört engagerade barnen var i projektet, och hur fint de arbetade tillsammans, sporrade det mig att lägga in en extra växel. Jag fick bland annat idén att fotografera och intervjua alla författare presentera dem i anslutning till sitt kapitel i boken. På bilden nedan syns min son och presentationen om honom.  calles-presentation-2

Materialet blir en bok

Runt den sista oktober var Jessica och barnen klara med sitt jobb och texterna levererades till mig. Nu klev jag in i redaktörsrollen och gick igenom materialet på samma sätt som jag skulle gjort om det var vuxna författare. De skulle både vara trevligt att läsa och trevligt att titta på. Därefter skickade jag materialet till formgivaren Emma Young som driver designbyrån ”Layoutverkstan”. Till vardags arbetar hon bland annat som konsult på tidningen Tara. Så här ser framsidan på boken ut där Emma även gjort illustrationen.

endag_omslag

En högtidlig lansering

Redan i samband med att vi presenterade bokidén för klassen berättade vi att vi skulle ha en härlig lanseringsfest när vi var klara. Barnen såg fram emot det oerhört mycket och för att göra det extra festligt bestämde vi att lanseringen skulle gå av stapeln på Österåkers bibliotek. Barnen hade gjort fina dekorationer på fritids till lokalen och när dagen D var inne låg böckerna redo för signering. Några minuter före utsatt tid vällde mammor, pappor, mormorar och farfarar in i lokalen.

bocker-och-dekoration

De över hundra glasen läskbubbel tog snabbt slut…

laskbubbel

och även snittarna försvann i ett nafs.

snittar

Alla var otroligt stolta och glada. Glada över det fina resultatet och stolta över hur bra vi hade jobbat tillsammans. Fröken Jessica Abelsted höll ett fint tal, vi hurrade och barnen fick signera. Vi lämnade också över ett signerat exemplar till en rörd representant för biblioteket.

På bilden nedan syns Jessica till vänster och jag till höger:

anna-och-jessica

Efter önskemål från barnen skickades även signerade ex till Kungen, till barnboksförfattaren Martin Widmark samt författaren till klassens läsebok Mats Wänblom. Det ska bli oerhört spännande att se om klassen får svar.

till-kungen

Motivation och glädje

I efterhand när jag tittat tillbaka på projektet så inser jag att vi gjorde väldigt mycket rätt. Inte minst när det gäller barnens engagemang i projektet. Forskning visar att vi blir mer motiverade och lär oss bättre när vi är känslomässigt engagerade och när vi tycker att det vi gör är roligt. Tanken på att hålla en egen bok i handen, och att visa upp den för släkten vid en högtidlig lansering, gav skrivlusten en ordentlig knuff.

Lära för livet

Från mitt nuvarande perspektiv ser jag också att projektet har bidragit till att barnen har fått lära känna sig själva som människor som kan. Hur man med arbete, tålamod och samarbete kan förvandla något så abstrakt som en bokidé till en produkt som går att ta på. Projektet stärkte individernas tro på sig själva och barnen fick på ett väldigt konkret sätt uppleva kraften i en grupp som arbetar mot samma mål.

Vill du att barnen i din skola eller kommun ska få skriva en egen bok? Hör av dig till anna.skarin@spokesplace.se!