Som kickoff höll jag en digital föreläsning för de båda klasserna och vi dök bland annat ner i litterär gestaltning, som är en teknik för att ge läsaren bilder av det som finns i berättelsen, snarare än att använda adjektiv. Syftet är att läsaren själv ska lära känna karaktärerna och miljön och inte matas med författarens syn på saken. På engelska används uttrycket: ”Show don’t tell”.
Texter som är skrivna på ett gestaltande sätt väcker vår nyfikenhet eftersom det gör att vi får dra egna slutsatser och relatera till karaktärerna utifrån oss själva.
Så hur gör man? Följande exempel visade jag för eleverna i Rosendalsskolan:
”Efter skolan brukar Lasse gå till gymmet. Han går dit nästan varje dag, även om han är för trött för att träna. Då går han runt bland hantlarna och speglar sig och fantiserar om att vara på en strand.”
I dessa tre meningar finns gott om information om Lasse även om det inte står någonting om hur han är eller vad den som har skrivit texten tycker om honom. Som läsare får du själv välja tolkning, och den beror på din personlighet och vad du har varit med om i livet. En kille på 15 år skulle förmodligen berätta helt andra saker om Lasse än en kvinna på 45. Däremot skulle jag och min äldste son säkert kunna ha ett intressant samtal om hur det är att vara Lasse.
Här är tre meningar om Ingeborg:
”Ingeborg tog på sig jackan, kopplade hunden och smällde igen dörren efter sig. Dvärgtaxen Molly ville stanna och nosa, men Ingeborg ryckte i kopplet och fortsatte i rask takt ned för gatan med hunden släpandes efter sig.”
Här är det inte helt säkert om Ingeborg är arg eller kanske bara har bråttom. Och just det faktum att vi inte vet hur det ligger gör oss nyfikna, och manar oss att läsa vidare.
Från kaka till hallonsnitt
Fredrik Lindström lär ha sagt att det blir roligare om man säger att en kille står i ett gathörn och äter en hallonsnitt än om man säger att han står och äter en kaka. Det han förklarar (med hjälp av gestaltning) är att gestaltning blir starkare när vi beskriver miljöer och karaktärer på ett detaljerat sätt.
Här är två exempel som visar hur det går till att gå från det allmänna till det specifika:
Exempel 1:
En kille står i ett gathörn och äter en glass.
En kille i svarta, välputsade skor och rutig kostym står i ett gathörn och slickar på en mjukglass med karamellströssel.
Exempel 2:
Elins familj åt spagetti och köttfärssås.
Elins familj åt samma köttfärssås som hennes farmor fick lära sig att laga när hon växte upp på Sicilien.
Reflektera gärna kring bilderna du får i huvudet, och vilka tankar som väcks i dig när du läser de olika meningarna.
Kontakta mig
Om du är en sådan som gillar kontaktformulär går det att fylla i ett här: Kontakt. Annars kan du mejla på anna.skarin@spokesplace.se eller ringa på 0707-88 13 15.
Vill du lära dig mer om storytelling? Arbetar du med saker som är komplexa eller svåra att kommunicera? Eller är du en allmänt nyfiken och vetgirig person? Anmäl dig till nyhetsbrevet.