Fyra tips – storytelling för forskare (och andra experter)

Som forskare kan du jämföras med en superatlet inom ditt gebit. Det är som att du har bott i gymmet de senaste fem åren, lastar på hundratals kilo på stången, och springer med höga knän till toppen av Eiffeltornet utan att bli andfådd. Dina biceps gör det omöjligt för dig att ens köpa kläder i vanliga affärer, och det krävs bara en olycklig flex med biceps för att tyget på skjortan ska fläkas itu som en pappersservett.

Allmänheten å andra sidan. Där har du ett gäng riktiga soffpotatisar som får mjölksyra bara av att titta på löparskorna. Så om du tar med dem på ditt vanliga träningspass kommer de att börja krypa mot utgången redan efter ett par minuter – och du kommer aldrig se dem igen.

Det faktum att allmänheten just nu är otränade och lite lata är ingenting vi kan göra någonting åt. Det är som det är. För att de ska stanna kvar under hela passet, och bli taggade att komma i gång med träning, behöver de ett pass som de tycker är roligt och klarar av. Och det gäller oavsett om de ska lyfta tungt med musklerna eller med hjärnan.

Så hur blir man en lyhörd kunskaps-PT? Hur förmedlar man viktiga insikter till människor som befinner sig på en helt annan nivå?

Här nedan har du fyra tips för hur du kan skapa goda förutsättningar för att nå fram med dina budskap med hjälp av hjärnsmart storytelling.

1. Få koll på målgruppen

Börja med att få koll på målgruppen. Ska du leda ett pass seniorjumpa för nybörjare eller ska du instruera triathlonklubben i crossfit? Vilken musik tror du att de gillar? Vill de lyssna på pop från 60- och 70-talet eller modern svensk rap? Det som motiverar den ena gänget ger den andra gruppen ont i öronen.

När jag ska föreläsa tar jag alltid ett samtal med uppdragsgivaren för att få koll på dem som ska lyssna och tar bland annat reda på:

• Är de som ska lyssna intresserade av det jag ska prata om, eller är de skeptiska?
• Vilken är deras kunskapsnivå?
• Hur mår organisationen (och människorna i den) som jag ska träffa?
• Vad vill den som anlitar mig att åhörarna ska ta med sig från föreläsningen?
• Vad är förhoppningen att de som lyssnar ska göra som ett resultat av den nya inspirationen/kunskapen?

2. Identifiera ditt nyckelbudskap

Det finns en helt makalös kraft i att veta precis vad man vill förmedla. Men det är svårt att formulera sig på ett koncist sätt – framför allt för att det förutsätter att vi väljer bort (stora) delar av det vi vill berätta.

Personer som aspirerar på att få prata på den kända talarkonferensen TED anmodas att skicka in en pitch på endast sju ord. Och med mindre än att vår föreläsning går att koka ner till en mening riskerar det att bli otydligt för den som lyssnar.

Identifiera kärnan i det du vill berätta, och använd riktigt enkla ord:

• Ungdomar som har fritidsaktiviteter begår färre brott.
• Måttlig och regelbunden motion skyddar hjärtat
• Därför är linser framtidens bästa livsmedel

3. Lasta inte ner åhörarna med för mycket fakta

Du har säkert mycket fakta som du vill att åhörarna ska ta till sig. Dessvärre är siffror, statistik och vetenskapliga metoder föreläsningens motsvarighet till rumänska marklyft med fyrahundra kilo på stången. Det är en baggis för dig, men tungt som tusan för den som lyssnar.

Så välj en siffra som har en bra punch, som stöttar ditt huvudbudskap, och som gör det enkelt för åhörarna att föra budskapet vidare. Resten skalar du bort.

Här är lite påhittad statistik som exempel:

• 63 procent av alla 15 åringar som döms för brott har ingen fritidsaktivitet.
• Tre promenader i veckan halverar risken för hjärtsjukdom
• Linser är 200 procent mer energieffektivt att producera än ris

4. Storytelling

Historiens mest framgångsrika TED-talks har en sak gemensamt: De består till 80 procent av berättelser.

Jag fattar att det känns som slöseri/vansinne att inte fylla sina tjugo minuter eller sin timme till bredden med fakta. Men hur mycket vi än önskar att allt vi säger ska landa hos mottagaren så gör det inte det. De där lyssnande latmaskarna klarar inte hundra armhävningar på raken. Redan när du är på den sjunde kommer de flesta åhörare ha rullat över på rygg och plockat fram sina smartphones.

• Berätta historien om Rebecca som inte hade råd med nya fotbollsskor och som åkte fast för snatteri ett halvår senare.
• Berätta historien om Bengt och Ulla som leder ”seniorpromenader” för pensionärerna i radhusområdet, och hur flera i gruppen på ett halvår har sänkt både blodtryck och blodfetter till hälsosamma nivåer.
• Berätta om skolan som använder linsmjöl i brödet som ett sätt att göra det gott och proteinrikt och ett perfekt komplement till grönsaksgrytan.

Här kan du läsa mer om storytelling-verktyg.